Positiv Psykologi

Mileniumnumret av tidningen American Psychologist ägnades helt åt positiv psykologi.

Seligman och Csikszentmihalyi som författade introduktionen till  denna nummer definierar positiv psykologi som vetenskapen om positiva subjektiva erfarenheter, positiva personliga egenskaper och positiva institutioner som ämnar att förbättra livskvalité och motverka patologier när livet känns fruktlöst och meningslöst.

Vidare konstaterar de att psykologi som vetenskap och yrke ägnade sig åt tre distinkta uppdrag före andra världskriget: läka mentala åkommor, göra människors liv mer produktiva och ta hand om talanger.

Efter andra världskriget riktas psykologins och psykologernas fokus mot att forska och hantera patologier ofta orsakad av externa stimuli, t.ex. skilsmässa och dödsfall. Psykologerna ägnade sig till att reparera skador: Skadade vanor, skadade drifter, skadade barndom och skadade hjärnor.

Detta medförde stora fördelar för att kunna kartlägga och hantera flera svåra mentala åkommor på bekostnad av de andra fundamentala uppdragen inom psykologin nämligen att bidra till förbättrad människoliv och fostra genialitet.

Ett decennium senare introducerades humanistisk psykologi av Abraham Maslow, Carl Rogers med flera som medförde ett nytt perspektiv som senare övergick till självhjälp rörelser vilket fokuserade främst på individen och förringade den kollektiva välmående.

Seligman och Csikszentmihalyi anser att psykologi är större vetenskap än endast forskning och behandling av patologier, svagheter och skador utan genom positiv psykologi även styrkor och dygder. Behandling är inte endast att fixa det som är trasigt utan det är även vårda de mänskliga styrkorna. Det är kartlagt att vissa styrkor verkar förebyggande mot mentala åkommor. Exempel på dessa styrkor är mod, optimism, arbetsmoral, hopp, ärlighet och kapacitet för insikter.

Det är förlegat att se på individer som passiva behållare som responderar på olika stimuli utan individer är beslutsfattare med valmöjligheter, preferenser och möjlighet att utveckla sig till mästerfulla och effektiva eller hjälplösa och hopplösa individer. Den typen av synsätt på människan kan motverka emotionella sjukdomar och bidra till fysisk hälsa genom mental välmående. Denna typ av psykologi återgår till psykologins tidigare bortglömda uppdrag nämligen att hjälpa normala människor bli starkare och ta vara på genialiska mänskliga potential. 

Reference: Seligman, M. E. P., & Csikszentmihalyi, M. (2000). Positive psychology: An introduction. American Psychologist, 55(1), 5–14.