Meditation

Meditation har en lång historia med ursprung i flera kulturer och religioner. Ordet meditation har sina rötter i det latinska ordet meditari, som betyder ett tillstånd av djup reflektion och koncentrerad tankeverksamhet. Ur ett religiöst perspektiv används meditation som ett verktyg för att utveckla självkännedom, närma sig gud och uppnå upplysning. Kunskapen har förts över från generation till generation via kulturer och religioner. Det finns många olika slags meditationstekniker med olika förgreningar, syften och ursprung. Dessa tekniker kan röra sig om allt från guidade meditationer som utövas sittande i stillhet, till medvetna rörelser som används i yoga och Qui chong. Det finns dock två huvudtekniker och dessa är meditation genom fokusering och meditation genom kontemplation. Under en fokuserad meditation är utövaren koncentrerad på en bild, ljud, rörelse eller mantra. De tankar som dyker upp observeras först och släpps därefter för att återgå till tidigare fokus. I en kontemplationsmeditation söker utövaren aktivt svar på en viss fråga och svaret på frågan leder sedan vidare till andra relaterade frågor. Det finns studie efter studie som kartlägger meditationens positiva effekter.
Forskare söker svar på hur meditationen påverkar människors biologi och psykologi. Dagens teknik gör det möjligt att mäta hjärnans grå substans volym eller densitet före och efter en period av meditationsträning. Därefter analyseras eventuella samband mellan fysiologiska förändringar i hjärnan och psykologiska funktioner. Meditation förändrar hjärnans grå substans och påverkar psykologiska funktioner. Studierna jämför hur personer med lång erfarenhet av meditationsträning har påverkats fysiologiskt och psykologiskt, samt hur studiers deltagare utan tidigare erfarenhet påverkas av en tids meditationsträning, till skillnad från kontrollgrupper som inte mediterar alls. En konsekvens av de fysiologiska förändringarna är en förbättring av psykologiska funktioner så som ökat välmående, minskad stressreaktion och ökad förmåga till uppmärksamhet. Meditationsträning kan därför ha potential att bidra till förbättrad skolgång, ett möjligt komplement till medicinering av depression och minskade kostnader för mänsklig lidande och psykisk ohälsa.