Sorgen

Sorgen har tagit över mig 

Hjärtat verkar

Kroppen rymmer inte uppsvällande känslorna

Jag gråter

Gråter

Jag borde vara vuxen 

Jag borde stå med rak rygg och fast grepp om nuet

Men först ska jag gråta

Först ska jag få vara liten

Först ska jag vara hjälplös

Ropar på döden och tar tillbaka det, suddar, backar

För det är inte dags att dö

För jag vill leva och jag vill leva väl

Ingen kvar att dra elakheten i örat

Och rätta till oförrätter

Jag måste vara vuxen och jag måste leva och jag måste vara stark

Men först ska jag gråta

Först ska jag vara liten och hjälplös

Först ska jag be, be, be

För lugnet, värdigheten och om jag så törs även för glädjen 

För de jag älskar

De gamla som älskat och beskyddat

De bortgångna som omfamnat, hållit i handen, älskat och förtjänat 

och inte längre finns i kroppen

Jag tänker gråta, gråta, gråta

Sen ska jag ställa mig upp, damma av mig och vara vuxen, stark, klok.

Men låt mig först gråta, gråta, gråta